VFU vecka 2

Under den andra VFU-veckan hände det grejer i naturen. Knopparna på träden hade slagit ut under helgen och på måndagen var det flera av de yngsta barnen som uppmärksammade detta. Även några av de stora barnen påpekade att det var grönt ute och detta ledde till en diskussion i samlingen efter utevistelsen. Vi pratade om årstiderna och vad som händer i naturen. Vi hade hittat ett löv på vår mönsterpromenad veckan tidigare som börjat brytas ner. Lövens processer var något som fascinerade flera barn. Kanske något att starta ett tema kring nästa gång?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap"

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)



Men den här veckan var det tema mönster som hade uppstart! Vi gick på mönsterjakt inne på avdelningen. Pedagogerna hade klippt ut kort med både former och mönster på som barnen skulle leta efter. Barnen fick en checklista där de fick skriva ner hur många de kunde hitta av varje sort genom att markera med streck för varje hittad form/mönster.

Resten av veckan fortsatte i tema mönstrets tecken. Vi skapade med olika material och barnen fastnade verkligen för de olika mönstren. Själva tog de initiativet att bygga mönstrade beyblades. Detta visade sig senare vara ett riktigt fenomen som spridits till flera länder. Det visade vi för barnen på avdelningens projektor. Mitt personliga VFU-mål var att använda mig mer av digitala redskap, så även dokumentationen från mönsterpromenaden visades upp på projektorn via en presentation i appen KeyNote. Användningen av digitala redskap är något som blivit allt vanligare i förskolan, idag är det vardag. Vi använder digitala foton och fotoramar, dator, iPad, iPhone och en mängd olika appar. I början var jag kritisk till hur snabbt den digitala utvecklingen skett och hur långt ner i åldrarna användningen har krupit. Jag tror att min negativa inställning berodde på okunskap och till en början också ett ointresse hos mig själv. Idag har jag kommit i kontakt med digitala redskap mycket mer och jag har valt att medvetet "utsätta mig" för dem. Det har inneburit att jag sett många möjligheter till utveckla den pedagogiska verksamheten och skapa tillfällen till lärande. Jag tror att det är viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen - inte minst för att den är ett stort intresse hos många barn. Det är ju faktiskt barnens intressen som verksamhetens grund ska vila på.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning […]

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

 
Vi sjöng också sånger om färger, till exempel "Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud" och i varje aktivitet eller spontan situation där mönster och former kunde återfinnas försökte jag att uppmärksamma barnen på det. Dessutom hade ju pedagogerna olika aktiviteter kring temat inplanerade också.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" 

 

(Lpfö 98, rev. 2010, s. 10)

 

 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

VFU vecka 1

Under min VFU-period har jag fokuserat på tema mönster, färg och form eftersom det hade koppling till såväl mitt didaktiska material som avdelningens tema. Under första veckan introducerade jag mitt mönstermemory för barnen. De allra flesta barnen blev genast intresserade och en grupp om fem barn fick testa att spela först. Att lägga i ordning korten rätt och komma överens om turordningen var viktigt. Vi bestämde att den yngsta spelaren fick börja, vilket ledde till en diskussion om ålder, födelsedagar och månader. Att gå medurs var ett begrepp vi kom i kontakt med. Jag försökte att använda det istället för att säga ”klockans håll”. Under tiden som vi spelade pratade vi om mönster och former, men också om färgerna. Jag försökte att ställa frågor om färglära, men ofta halkade barnen in på ämnet ”tjej- och killfärger”. På så vis berördes också området genus. Jag försökte att ställa öppna frågor som utmanade dem i deras tänkande, vilket ibland lyckades och ibland inte. Till förskolans uppdrag hör att motverka traditionella könsroller och könsmönster (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5).

Under denna veckan introducerade jag också min mandala för barnen. Pedagogerna skrev ut teckningar med mandalamönster som barnen fick färglägga och sedan arrangerade jag dem som en miniutställning i ateljén.

 

Jag gjorde också en utomhusaktivitet med barnen som jag kallade för mönsterpromenad. Jag tog med en grupp barn till ett naturområde i närheten av förskolan. Vi hade med oss iPaden för att kunna ta kort på mönster vi såg. Gräs tyckte barnen var randigt, på ett löv anade vi formen av ett hjärta, ett galler var randigt, en stenmur rutig med mera. Under tiden pratade vi kring mönstren och funderade på om det var mönster som naturen skapat eller om människan skapat dem. Vi plockade med oss naturmaterial i påsar som jag förklarade att vi skulle använda oss av senare. Vi hittade vitsippor och såg knoppar på träden, vilket ledde till att vi pratade om våren, årstider och vad som händer i naturen. Vi såg även hästar som barnen gärna ville mata, men först fick vi fundera på vad hästar äter egentligen. Enligt Lpfö (98 rev. 2010,s. 10) ska förskolan ”sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur”. När vi kom tillbaka till gården fick barnen varsin papperstallrik som de fick arrangera sitt material på. Min tanke var att det skulle bli mandalas, men det var bara en flicka som ville göra ett symmetriskt mönster. De andra barnen gjorde bland annat gubbar, mönster av olika slag och en ”katapultbro”. I förskolans uppdrag ingår att utveckla barns förmåga att skapa och konstruera genom olika tekniker och material (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10).

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Mitt didaktiska material

Mitt didaktiska material har huvudsakligen bestått av ett mönstermemory. Jag har även skapat annat material inom temat mönster och genomfört aktiviteter som byggde vidare på mitt memory.

Från början var min tanke att jag ville arbeta med mandalas och ur den tanken föddes sedan idén att skapa ett mönstermemory. På så vis skulle barnen komma i kontakt med många olika mönster. Totalt gjorde jag 21 par till mitt memory, vilket innebär 21 olika mönster att undersöka och jämföra. Att jag bestämde mig för att göra ett mönstermemory berodde dels på mitt eget intresse, men sedan visade det sig dessutom att avdelningen planerat att starta upp tema mönster. På så vis passade mitt material väl in i det som pågick i verksamheten och kunde integreras i temat. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 7) slår fast att ett temainriktat arbetssätt kan innebära att lärandet blir mångsidigt och sammanhängande för barnen. Dessutom redogör Persson och Wiklund (2008, s. 19) för att det tematiska arbetssättet i förskolan syftar till att fördjupa barnens kunskaper inom ett visst ämne. Dessutom menar de att arbetet ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen och erfarenheter, som de hävdar lägger grunden till ny kunskap. De uppmuntrar också till att låta barnen utforska och undersöka på egen hand, vilket går i linje med läroplanens innehåll och förskolans uppdrag. 

En av anledningarna till att jag valde att skapa ett memory berodde just på att spel är ett stort intresse hos många av barnen. Detta är gemensamt för avdelningens alla barn oavsett kön eller ålder. Jag har med andra ord planerat mitt material utifrån mig själv, verksamheten samt barnens intresse. Förskolans verksamhet ska bygga på barnens intressen där deras tankar och idéer tillvaratas för att stimulera lärande (Lpfö 98 rev. 2010, s. 9). Jag har försökt att inkludera både enkla mönster och mer detaljrika sådana för att kunna anpassa spelet efter exempelvis vilken ålder det är på barnen.

 Jag bestämde mig tidigt i kursen för att jag huvudsakligen ville fokusera på ämnena bild, språk och matematik och dessa ämnen ansåg jag att jag kunde inkludera i mitt memory. Ett material blir didaktiskt när det finns ett syfte med vad barnen ska lära – i mitt fall kunskaper inom ovan nämnda ämnen. Bland annat stimuleras barnens språk genom att benämna ord och begrepp kring exempelvis färger, former och mönster. Thisner (2007, ss. 5-12) menar att språklig kunskap bidrar till förståelse för matematik och att det är viktigt att pedagogerna använder matematiska begrepp i olika sammanhang. Matematiska kunskaper utvecklas i spelet såsom: rumsuppfattning, förståelse för mönster, matematiska begrepp som symmetri och namnen på geometriska figurer samt förståelse för räkneorden och deras ordning när vi räknar våra par. Enligt Thisner (2007, ss. 5-6) kan pedagoger göra matematiken synlig för barnen genom ett lekfullt arbetssätt. Pedagogerna ska också ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling i den dagliga verksamheten (Lpfö 98 rev. 2010, s. 11). Vad gäller ämnet bild ville jag att barnen skulle utveckla kunskaper inom exempelvis färglära och jag planerade för att mitt material skulle leda vidare till fler aktiviteter inom bild och skapande. Detta kommer jag att skriva om i kommande inlägg.

Mitt syfte med materialet var att lyfta fram ämnena språk, matematik samt bild och utveckla barnens kunskaper inom dem. Dessa ämnen utgör en stor del av grunden i denna kurs och på så vis tänkte jag att kursinnehållet kunde kommuniceras på ett naturligt sätt för såväl barn som pedagoger. Vid planeringen av mitt material har jag utgått ifrån didaktiska frågeställningar, såsom vad som skall läras genom material, vem som ska lära etc. I senare inlägg här på bloggen kommer jag att redogöra för hur materialet har kommit till användning. På fältdagarna efter VFU-perioden kommer jag att följa upp mitt material och sedan kommer en utvärdering att publiceras på bloggen.

 

Kursmål som berörs genom mitt material:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande.

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008). Hur långt är ett äppelskal?: tematiskt arbete i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Liber

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Fältdagar innan VFU:n

Inför vår VFU-period hade vi fått i uppgift att skapa ett didaktiskt material som sedan skulle användas på förskolan. Innan perioden började fick vi tre fältdagar som gick ut på att lära känna barngruppen, ta reda på om det pågick några aktuella teman samt observera vad barnen intresserade sig för. Detta skulle vi sedan utgå ifrån när vi skapade vårt material.

Jag hade redan klart för mig att de ämnen jag ville fokusera på var bild, språk och matematik och hade en tanke om att arbeta med mandalas. Jag har varit på samma VFU-plats tidigare och visste sedan innan att spel är något barnen använder dagligen, framför allt memory är väldigt populärt. När jag pratade med min handledare visade det sig att de skulle starta upp tema mönster under min andra VFU-vecka. Med den kunskapen började jag utveckla idén kring mandalas och jag beslutade mig för att göra ett mönstermemory. Min tanke var också att använda mig av kursens innehåll för att utveckla fler aktiviteter kopplat till färg, form och mönster att göra tillsammans med barnen.

 

Textilmuséet i Borås

Under kursen har vi gjort besök på Textilmuséet i Borås. Vi har gått rundvandring och kollat på utställningarna, utforskat den stora garderoben med kläder från olika decennier och haft en workshop i skapande. På muséet fanns det mycket att utforska och lokalen var uppdelad i olika teman. På ett ställe fanns ett bord där barnen kunde lägga ut små plattor med mönster på för att skapa ett stort mönster utav dem. På ett annat ställe fick man gå runt och känna på olika material som alla vara skapade av olika slags textilier, det var alltifrån däck och brandslangar till sportkläder. I en hörna var temat miljö och hållbar utveckling och där kunde man titta på material som innehöll olika farliga ämnen. Det fanns också en klänning som skapats genom återbruk - den var gjord utav gamla kaffeförpackningar som klippts och formats. I ett annat rum förbereddes en utställning med olika maskiner som använts inom textilindustrin och det var fokus på Borås historia. På övervåningen fanns en utställning som handlade om textilarbetarnas villkor i Bangladesh. Där hade de byggt upp ett skjul som kunde vara en typisk bostad för en familj i Bangladesh. Där kunde man gå in och se sig omkring och reflektera kring skillnader i levnadsvillkor.

Jag anser att ett besök på Textilmuséet kan bidra till att utveckla kunskaper inom en mängd olika ämnesområden, men vad gäller den fysiska miljön var den inte helt anpassad till barn. Detta var också något som vår museipedagog lyfte och var kritisk till. Dock tror jag att det fanns mycket för barnen att undersöka ändå och jag skulle absolut kunna tänka mig att  gå dit med en barngrupp. En våning upp fanns det dessutom ytor för skapande där barnen kan utforska olika material. Några exempel på kunskaper som kan utvecklas genom ett besök på Textilmuséet:

- Matematiska kunskaper (exempelvis vad gäller mönster)
- Språkliga kunskaper genom att exempelvis benämna olika material eller genom tankar och reflektioner
- Kunskaper inom miljö, hållbar utveckling och återbruk
- Förståelse för olika sätt att leva och bo, kulturella och ekonomiska skillnader
- Värdegrundsfrågor lyfts
- Kunskap inom textil och skapande
- Kunskap inom teknik
- Kunskap kring historia

Med mera...

En av utställningarna hette Fiber Futures – Japans textilpionjärer och handlade mycket om strukturer, former och skuggor. Rummet var mörkt och upplyst på ett sätt som skapade många intressanta former ifrån konstverken och jag kan tänka mig att barn skulle tycka att miljön var spännande. Där fanns mycket att utforska och samtala om såsom former, mönster, ytor och strukturer, ljus och skugga, känslor med mera. Att samtala om konst leder också till att språket utvecklas och därför kommer språk in som en naturlig del i aktiviteten.

 

Artikel 31 i Barnkonventionen (2009) lyder:

”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”

Dagen avslutades med en workshop där vi fick studera olika insekter på bild och sedan välja en att skapa med hjälp av textilier och spillmaterial. Jag gjorde en slags skalbagge:

 

Att skapa med olika material är något som är högst väsentligt för förskolan. På Textilmuséet erbjöds vi en mängd olika material som kanske inte alltid är så vanliga ute på förskolorna, såsom gamla sladdar, stålfjädrar med mera. Att barnen erbjuds ett stort utbud av olika material att skapa med tror jag bidrar till fantasi och kreativitet, vilket medför att skapandet blir mer lustfullt.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Referenser:

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige.
Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442