Om didaktiskt material 2015-01-26

Den 26 januari höll Lena Lyckeståhl i en kombinerad föreläsning och workshop om didaktiskt material eftersom vår VFU-uppgift är att skapa ett eget sådant.

Didaktik - läran om undervisningsmetodik

Didaktik är själva innehållet i undervisningen; det handlar om mål och medel och relationen mellan dem. Vid planering av materialet bör man utgå ifrån didaktiska frågeställningar såsom: Vad ska läras? Hur ska det läras ut? Varför? Vem ska lära? När ska det göras? Med vem? Var ska det ske? etc. Inför denna uppgift måste vi också reflektera över vår egen barnsyn eftersom materialet kommer att spegla den (ser vi barnet som kompetent eller generellt exempelvis?). Vi måste också kunna koppla materialet till vår syn på kunskap eftersom allt vi gör ska kunna motiveras utifrån vårt uppdrag.

Det som gör ett material didaktiskt är att det finns ett syfte med vad barnen ska lära. Det finns en relation mellan mål och medel. Som exempel lyfter Lyckeståhl en loppa. Det är loppan som är själva medlet, men det är det som står i loppan som är målet.

(Bild hämtad härifrån)

Efter informationen gick vi över på workshopdelen där vi fick ta del utav olika didaktiska material som studenter skapat. Utan att veta hur materialet skulle användas fick vi komma med egna idéer om vad tanken med materialet var, hur det kunde användas och vilka kunskaper barnen kunde utveckla med hjälp av det. Vi fick utmanas i att tänka didaktiskt och se möjligheterna i dessa material som vi inte visste syftet med. I vår grupp blev vi tilldelade ett material som bestod av ett fiskespö med en magnet, sex kort med olika motiv med en magnet på baksidan samt en påse. Vi förstod att tanken var att detta skulle användas som någon form av fiskedamm där barnen fick fiska upp ett eller flera kort ur påsen med hjälp av magneterna. Vi hade flera idéer om hur materialet kunde användas för att möjliggöra lärande. Några av våra tankar var att:

·         Prata om magnetism och testa magneterna på olika föremål/ytor, för att utveckla barnens kunskaper i naturvetenskap.

·         Använda korten för att bygga en saga och därmed utveckla barnens språk, exempelvis vad gäller ordförråd, uttal och grammatik.

·         Använda korten som sångkort (ex. ett kort med ett HUS kunde bli sången I ett hus i skogens slut), för att utveckla kunskaper inom musik, stärka gemenskapen i gruppen och utveckla språklig kompetens.

·         Använda korten som rimmemory i syfte att utveckla barnens språkliga kompetens (HUS och MUS etc.), för att utveckla barnens fonologiska medvetenhet (medvetenhet om språkljud och ordens ljudstruktur).

·         Använda korten för att undersöka vilka som hör ihop och vad som ska bort? (Exempelvis häst, katt, hund, hus), för att utveckla matematiska kunskaper när det kommer till likheter och olikheter.

       Förskolan ska sträva efter att varje barn:

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

·         utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

·         utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Muntlig källa. Lena Lyckeståhl. Didaktiskt material. Högskolan i Borås. 2015-01-26

Flerspråkighet

Den 21 januari höll Emma Almingefeldt i en föreläsning om flerspråkighet, vilket senare i kursen kommer att vara en del i en språktenta vi examineras i. Föreläsningen låg också till grund för en workshop i flerspråkighet vi senare kommer att ha. Under föreläsningen togs intressanta inslag upp och flera av dessa kommer jag att redogöra för i detta inlägg.

Varför ska vi arbeta med flerspråkighet i förskolan? Jo, för det första ingår det i vårt uppdrag och våra styrdokument anger att detta är ett område vi ska arbeta med. Dessutom hjälper flerspråkighet barnen att utveckla sin språkliga bas och språket blir rikare när man får utveckla alla sina språk.

"Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål."  

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 7)

 (Bild hämtad härifrån)

 

Kultti (2012, s. 42) beskriver hur barn ofta kommer i kontakt med ett nytt språk i förskolan redan innan de hunnit utveckla sitt modersmål. Lärandet av de båda språken inte sker på bekostnad av varandra utan tvärtom kompletterar de varandra och barn har goda chanser att lära sig två språk redan tidigt (Kultti 2012, s. 42). Som pedagog i en flerspråkig förskola där det finns familjer som nyligen anlänt till Sverige är det viktigt att tänka på att skapa en stabil tillvaro med struktur och rutiner, att skapa trygghet och tillit, att stödja föräldrarna och förklara för dem hur förskolan fungerar, att stödja familjen till ett nytt socialt nätverk och att uppmärksamma behov av särskilt stöd. För språkutvecklingen kan förskolan också erbjuda material, exempelvis ljudböcker, på svenska som familjen kan låna med sig hem eller om de åker iväg under en längre period. På så vis ställs inga krav på föräldrarna att vara en del i att utveckla barnets kunskaper i svenska. Det är viktigt att ha ett nära samarbete med hemmet för att i så stor utsträckning som möjligt få kunskaper om barnets språkanvändning för att kunna vara ett stöd i språkutvecklingen (Kultti 2014, s. 19). Som pedagog behöver man kartlägga, undersöka och utmana barnets språk för att kunna dra professionella slutsatser om var barnet befinner sig språkligt och vilka områden som behöver utvecklas. Detta är viktigt för att inte dra felaktiga slutsatser. Det är även ett sätt att fånga upp barn som kan ha behov av särskilt stöd i sin språkutveckling. Kultti (2014, s. 70) betonar vikten av närvarande pedagoger och menar att lärares närvaro är en förutsättning för att göra även spontana situationer, exempelvis förhandling eller konflikter mellan barn, pedagogiska där flerspråkiga barn får stöd i sitt språk.



Referenser:

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Muntlig källa: Emma Almingefeldt. Flerspråkighet. Högskolan i Borås. 2015-01-21

Lite mer om kursen

I detta inlägg tänkte jag berätta mer om kursen. Den är på 30 poäng och sträcker sig med andra ord över hela terminen. Som alla kurser i utbildningen består den av en blandning av såväl teori som praktik, där som vanligt VFU ingår. Den här terminen har vi många inslag av praktiska moment i form av workshops, där vi får testa på olika material och tekniker. Inför VFU-perioden ska vi skapa ett didaktiskt material. Bloggen är min portfolio och en stor del av kursen. I den ska allt kursinnehåll speglas. Förutom workshops och VFU består kursen också av föreläsningar, seminarium av olika slag, tentamen och museibesök.

I kursplanen beskrivs kursens innehåll på följande vis:

Kursen ges på avancerad nivå och utifrån estetiskt didaktiskt perspektiv fördjupas barns lärande med fokus på kommunikation så som språk och matematik. Vidare behandlas tematiska, multimediala arbetssätt i syfte att skapa en meningsskapande miljö för alla barn. Med ett inkluderande synsätt behandlas flerspråkiga barns situation och hur förskoleverksamheten kan stötta dessa barn i sin utveckling av svenska och modersmål (L1). I kursen ingår att kunna använda sig av, analysera och kritiskt förhålla sig till kartläggnings- och bedömningsinstrument för barns språk- och matematikutveckling. Vidare ingår att med stöd av digitala redskap kunna erbjuda en kreativ miljö där barnen utvecklar kommunikativa och sociala förmågor. I kursen ingår att bearbeta vetenskapliga texter utifrån de olika perspektiv som texterna representerar. I samband med verksamhetsförlagd utbildning skall studenten stimulera barns lärprocesser inom olika kunskapsområden och kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteterna.

 

Referens:
http://www.hb.se/Student/Mina-studier/Kurs-och-programtorget/Programtorget/Antagen-HT-2012/Forskollararutbildning/

En blogg föds...

Välkommen till det första inlägget på bloggen!

Jag har precis påbörjat min sjätte och näst sista termin på förskollärarutbildningen i Borås, där jag läser kursen Didaktik, estetiska läroprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik på 30 hp. Bloggen är tänkt att fungera som en yrkesdagbok där jag redogör för kursens inslag genom ord och bild. Här kommer jag att visa vad vi gör i kursen och reflektera kring det utifrån didaktiska frågeställningar samt sätta det i relation till min kommande yrkesroll.

/Jennifer