Flerspråkighet

Den 21 januari höll Emma Almingefeldt i en föreläsning om flerspråkighet, vilket senare i kursen kommer att vara en del i en språktenta vi examineras i. Föreläsningen låg också till grund för en workshop i flerspråkighet vi senare kommer att ha. Under föreläsningen togs intressanta inslag upp och flera av dessa kommer jag att redogöra för i detta inlägg.

Varför ska vi arbeta med flerspråkighet i förskolan? Jo, för det första ingår det i vårt uppdrag och våra styrdokument anger att detta är ett område vi ska arbeta med. Dessutom hjälper flerspråkighet barnen att utveckla sin språkliga bas och språket blir rikare när man får utveckla alla sina språk.

"Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål."  

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 7)

 (Bild hämtad härifrån)

 

Kultti (2012, s. 42) beskriver hur barn ofta kommer i kontakt med ett nytt språk i förskolan redan innan de hunnit utveckla sitt modersmål. Lärandet av de båda språken inte sker på bekostnad av varandra utan tvärtom kompletterar de varandra och barn har goda chanser att lära sig två språk redan tidigt (Kultti 2012, s. 42). Som pedagog i en flerspråkig förskola där det finns familjer som nyligen anlänt till Sverige är det viktigt att tänka på att skapa en stabil tillvaro med struktur och rutiner, att skapa trygghet och tillit, att stödja föräldrarna och förklara för dem hur förskolan fungerar, att stödja familjen till ett nytt socialt nätverk och att uppmärksamma behov av särskilt stöd. För språkutvecklingen kan förskolan också erbjuda material, exempelvis ljudböcker, på svenska som familjen kan låna med sig hem eller om de åker iväg under en längre period. På så vis ställs inga krav på föräldrarna att vara en del i att utveckla barnets kunskaper i svenska. Det är viktigt att ha ett nära samarbete med hemmet för att i så stor utsträckning som möjligt få kunskaper om barnets språkanvändning för att kunna vara ett stöd i språkutvecklingen (Kultti 2014, s. 19). Som pedagog behöver man kartlägga, undersöka och utmana barnets språk för att kunna dra professionella slutsatser om var barnet befinner sig språkligt och vilka områden som behöver utvecklas. Detta är viktigt för att inte dra felaktiga slutsatser. Det är även ett sätt att fånga upp barn som kan ha behov av särskilt stöd i sin språkutveckling. Kultti (2014, s. 70) betonar vikten av närvarande pedagoger och menar att lärares närvaro är en förutsättning för att göra även spontana situationer, exempelvis förhandling eller konflikter mellan barn, pedagogiska där flerspråkiga barn får stöd i sitt språk.



Referenser:

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Muntlig källa: Emma Almingefeldt. Flerspråkighet. Högskolan i Borås. 2015-01-21