NAVET 1 & 2

Under två av kursens workshops har vi hållit till på NAVET som är ett science center i Borås. Här finns olika rum uppdelade efter teman som matematik, hållbar utveckling, teknik med mera. Hit kan man gå med barngrupper, men det är också vanligt att utbildningar för förskollärare hålls här. Du hittar mer information här.  

 

WORKSHOP 1: Hållbar framtid & Kreativa miljöer

Under den första workshopen fick vi först ta del utav en föreläsning som handlade om hållbar utveckling. Det motto som genomsyrade föreläsningen var Ingenting försvinner - allt finns kvar och sprider sig. Vi pratade mycket om avfall och om användningen av plast. Vi fick också ta del utav en del oroväckande statistik, exempelvis att det just nu finns omkring 100 000 000 ton sopor i Stilla havet. Vi fick också göra en övning framtagen av Håll Sverige Rent. Den gick ut på att placera ut olika föremål på en tidslinje där vi skulle gissa hur många år det tog för produkten att brytas ner.

(Bilden kommer härifrån)

Ett exempel på hur man kan arbeta med detta i verksamheten är att gräva ner olika material och undersöka nedbrytningsprocessen. Enligt Lpfö 98 (rev. 2010, ss. 7-10) ska förskolan lägga stor vikt vid miljöfrågor och utveckla barnens respekt för allt levande samt omsorg om sin närmiljö.

Under eftermiddagspasset bjöds vi på en föreläsning om kreativa miljöer och vi diskuterade vad den fysiska miljön har för betydelse för lärandet. Enligt Lpfö 98 (rev. 2010, s. 6) ska förskolan erbjuda barnen en miljö som utmanar, lockar till lek och som inspirerar barnen att utforska omvärlden. Vi fick även titta på exempel på hållbar konst. Sedan var det dags för oss att skapa hållbar konst med budskap. Vår grupp gjorde en tavla utav äggkartonger med budskapet att våga återanvända material, samt en jordglob av plastpåsar med budskapet Plastic is not that fantastic (en hint om vad plasten gör med vår jord).

 

WORKSHOP 2: Fysik och kemi

Vårt andra besök på Navet skulle handla om fysik och kemi. Vi fick lyssna på berättelsen om Tunda och Triton och sedan göra en aktivitet som byggde på den. Det handlade om luftmotstånd, där vi fick vika helikoptrar av papper. Sedan fick vi testa hur bra de flög innan de föll i marken och hur fort de kunde snurra.

Därefter lyssnade vi på en berättelse om Draken Berta och så kallad ”fissaft”. Fissaften var vatten som rödkål kokat i. Vi fick lukta på den och sedan göra olika experiment med den. Först fick vi testa att tillföra olika vätskor i den för att se hur många olika färger vi kunde få fram. Många färger lade sig i skikt, på grund av att behållaren var för liten och färgen inte kom ner. I någon behållare blev färgen grön, vilket innebar att den var basisk på grund av att den innehöll bikarbonat. De vätskor som blev rödaktiga var sura och innehöll citronsyra. När den basiska och sura vätskan blandades fick den en lila färg och var då neutral.

I det andra experimentet gjorde vi en ”lavalampa”. För att göra detta behöver du: fissaft, matolja, bikarbonat, citronsyra, ett provrör och en pipett.

Steg för steg:
      
       1.       Häll bikarbonat i botten av ett provrör
       2.       Häll sedan matolja på

Nu uppstår bubblor på grund av att luften som finns i bikarbonatet försöker pressa sig igenom oljan och vill upp.

3.      Fyll en pipett med sur fissaft (fissaft där du tillför citronsyran)

      4.       Droppa den sura fissaften i provröret

Nu uppstår den så kallade lavalamp-effekten. Fissaften lägger sig som röda bollar i matoljan. Sedan tar bubblorna tag i fissaften som börjar åka upp och ner.
Hur blir det så? När man blandar surt och basiskt uppstår koldioxid = CO2. Bubblorna fylls av koldioxiden och börjar stiga upp mot ytan. När bubblan stigit släpper den av luften (koldioxiden) och då blir bubblan tung och sjunker. Sedan påbörjas samma process igen. Bubblorna vill upp för att densiteten på innehållet i röret är olika. Eftersom bubblorna är lättast stiger dem.

 

Detta är experiment som är lätta att prova i en barngrupp och där fysik och kemi åskådliggörs på ett roligt och lekfullt sätt. Barnen kommer också i kontakt med många olika begrepp som exempelvis pipett, provrör, koldioxiod och CO2.  Thisner (2007, ss. 5-12) menar att vi bör tänka på att använda oss av de korrekta begreppen när vi gör olika aktiviteter tillsammans med barnen. Detta var även något vi diskuterade under workshopen. Barn har inga problem med att lära sig de rätta orden om innehållet är tillräckligt attraktivt och satt i sammanhang. Ofta är det vi vuxna som försöker förenkla, vilket innebär att barnen sedan måste "lära om" (t.ex. "lilla och stora måttet" istället för teskedsmått och matskedsmått).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio