Mitt didaktiska material

Mitt didaktiska material har huvudsakligen bestått av ett mönstermemory. Jag har även skapat annat material inom temat mönster och genomfört aktiviteter som byggde vidare på mitt memory.

Från början var min tanke att jag ville arbeta med mandalas och ur den tanken föddes sedan idén att skapa ett mönstermemory. På så vis skulle barnen komma i kontakt med många olika mönster. Totalt gjorde jag 21 par till mitt memory, vilket innebär 21 olika mönster att undersöka och jämföra. Att jag bestämde mig för att göra ett mönstermemory berodde dels på mitt eget intresse, men sedan visade det sig dessutom att avdelningen planerat att starta upp tema mönster. På så vis passade mitt material väl in i det som pågick i verksamheten och kunde integreras i temat. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 7) slår fast att ett temainriktat arbetssätt kan innebära att lärandet blir mångsidigt och sammanhängande för barnen. Dessutom redogör Persson och Wiklund (2008, s. 19) för att det tematiska arbetssättet i förskolan syftar till att fördjupa barnens kunskaper inom ett visst ämne. Dessutom menar de att arbetet ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen och erfarenheter, som de hävdar lägger grunden till ny kunskap. De uppmuntrar också till att låta barnen utforska och undersöka på egen hand, vilket går i linje med läroplanens innehåll och förskolans uppdrag. 

En av anledningarna till att jag valde att skapa ett memory berodde just på att spel är ett stort intresse hos många av barnen. Detta är gemensamt för avdelningens alla barn oavsett kön eller ålder. Jag har med andra ord planerat mitt material utifrån mig själv, verksamheten samt barnens intresse. Förskolans verksamhet ska bygga på barnens intressen där deras tankar och idéer tillvaratas för att stimulera lärande (Lpfö 98 rev. 2010, s. 9). Jag har försökt att inkludera både enkla mönster och mer detaljrika sådana för att kunna anpassa spelet efter exempelvis vilken ålder det är på barnen.

 Jag bestämde mig tidigt i kursen för att jag huvudsakligen ville fokusera på ämnena bild, språk och matematik och dessa ämnen ansåg jag att jag kunde inkludera i mitt memory. Ett material blir didaktiskt när det finns ett syfte med vad barnen ska lära – i mitt fall kunskaper inom ovan nämnda ämnen. Bland annat stimuleras barnens språk genom att benämna ord och begrepp kring exempelvis färger, former och mönster. Thisner (2007, ss. 5-12) menar att språklig kunskap bidrar till förståelse för matematik och att det är viktigt att pedagogerna använder matematiska begrepp i olika sammanhang. Matematiska kunskaper utvecklas i spelet såsom: rumsuppfattning, förståelse för mönster, matematiska begrepp som symmetri och namnen på geometriska figurer samt förståelse för räkneorden och deras ordning när vi räknar våra par. Enligt Thisner (2007, ss. 5-6) kan pedagoger göra matematiken synlig för barnen genom ett lekfullt arbetssätt. Pedagogerna ska också ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling i den dagliga verksamheten (Lpfö 98 rev. 2010, s. 11). Vad gäller ämnet bild ville jag att barnen skulle utveckla kunskaper inom exempelvis färglära och jag planerade för att mitt material skulle leda vidare till fler aktiviteter inom bild och skapande. Detta kommer jag att skriva om i kommande inlägg.

Mitt syfte med materialet var att lyfta fram ämnena språk, matematik samt bild och utveckla barnens kunskaper inom dem. Dessa ämnen utgör en stor del av grunden i denna kurs och på så vis tänkte jag att kursinnehållet kunde kommuniceras på ett naturligt sätt för såväl barn som pedagoger. Vid planeringen av mitt material har jag utgått ifrån didaktiska frågeställningar, såsom vad som skall läras genom material, vem som ska lära etc. I senare inlägg här på bloggen kommer jag att redogöra för hur materialet har kommit till användning. På fältdagarna efter VFU-perioden kommer jag att följa upp mitt material och sedan kommer en utvärdering att publiceras på bloggen.

 

Kursmål som berörs genom mitt material:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande.

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008). Hur långt är ett äppelskal?: tematiskt arbete i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Liber

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio