Textil 1 & 2

Under kursen har vi bjudits på två workshops i textil med olika innehåll. Vid det första tillfället fick vi testa på att tova ull och sedan fick vi göra en tavla utifrån en saga. Genom denna typ av aktivitet berörs bland annat skapande, språk och matematik. Även naturvetenskap berörs genom att vi exempelvis kan prata om var ullen kommer ifrån. Man kan också jämföra olika textila material och dess strukturer samt prata om var de kommer ifrån, är de organiska eller syntetiska till exempel? Vi använder också våra sinnen; hur känns ullen när den är torr? Hur känns den när den är blöt? Hur luktar såpan? Och så vidare… Barn ska ges möjlighet att uppleva med alla sinnen och det är pedagogerna som skapar förutsättningar för att det ska ske (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, s. 17). Även Körling (2012, ss. 5-11) påpekar hur viktig rollen som pedagog är för barnens lärande. När vi tovar kan vi också prata om kultur och tradition, då tovning är en teknik som använts i många hundra år. Enligt Lpfö 98 (rev. 2010, s. 6) ingår det i förskolans uppdrag att överföra ett kulturarv, det vill säga bland annat värden, traditioner och historia till den yngre generationen.
Jag tog inga bilder från ulltovningen, men såhär kan det se ut:

 

(Bilderna är lånade här, här och här)

 

Vid det andra tillfället höll vi till på Textilmuséet och vi började dagen med att göra textiltryck. Vi kom i kontakt med en massa nya begrepp såsom: blocktryck, screentryck, tryckram, raklar samt positiva och negativa tryck. Vi fick testa att göra olika sorters tryck, men jag fokuserade mest på att göra blocktryck med hjälp av mönstrade trästämplar och sedan gjorde jag egna mönster genom att maskera tyget med tejp. Mot slutet av dagen var det dags att brodera. Vi fick en genomgång i olika sorters stygn och sedan fick vi själva pröva på. Jag valde att brodera på ett av mina egenpåhittade mönster. Det blev en matematiktavla med olika former och siffror. Textiltryck är ett bra sätt att arbeta med färg och form på och det är något jag använt mig av under VFU-perioden. Att brodera på sitt eget tyg eller ett tyg som består av många olika färger kan stimulera fantasin och man behöver inte heller sy så mycket för att få fram intressanta mönser (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, s. 66). Att brodera kan vara en finmotorisk utmaning för många barn i förskoleåldern, men man kan anpassa aktiviteten genom att spänna upp tyget på en sybåge eller göra broderikort.

I övrigt menar författarna att arbetet med textil stimulerar barnens språk på många olika sätt. Som konkret exempel ger de att låta barnen återberätta arbetsprocessen i kronologisk ordning. Då upprepas begrepp som barnen kommit i kontakt med under aktiviteten och den berättande förmågan utvecklas (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, s. 36).

 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer”

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

”Att kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild […] utgör både innehåll och metod i förskolan strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och att nyttja material och teknik.”

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 7)

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande . 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442